Santiago Carrillo död

Han var aktiv in i det sista och deltog i en konferens så sent som i torsdags. Han ligger i dag på fackföreningen Comisiones Obreras lokaler dit många har kommit för att ta ett sista farväl.
Carrillo vann stor respekt över de ideologiska gränserna för sina insatser under transitionen, då demokratin återupprättades efter Francodiktaturen. Det avspeglar sig i den stora mängden hedersbetygelser igår och idag, och att exempelvis kungaparet var hem till bostaden redan igår kväll för att beklaga sorgen.
Carrillo ansågs som en pragmatisk politisk ledare som under transitionen lade många ideologiska frågor åt sidan för att lägga grunden för den spanska parlamentariska demokratin. Han anses därför som en av de mest betydelsefulla för att den nuvarande författningen kunde antas.
Han gjorde sig även genom TV-bilder känd som en av tre parlamentsledamöter som under kuppförsöket den 28 februari (28-F) 1981 vägrade kasta sig ned på golvet i bänkarna. Det var han, dåvarande premiärminister Alfonso Suárez och general Gutiérrez Mellado som på så sätt trotsade kuppmakarna med överstlöjtnant Tejero vid Guardia Civil i spetsen.
Carrillo deltog i det spanska inbördeskriget och anklagas av många för att ha deltagit i massakern i Parcuellos i Madrid då fångar summariskt sköts ihjäl för att förhindra att de skulle bli fritagna av Francosidans trupper. Han levde sedan i 38 år i exil i främst Rumänien. Han valdes i exil till spanska kommunistpartiets generalsekreterare 1960 – en post han behöll till 1982. Han var även en av de drivande i det som kom att kallas ”eurokommunismen” –  de västeuropeiska kommunistpartierna som accepterade den parlamentariska demokratin.